Vad är dagvatten?
Dagvatten är regn- och smältvatten som tillfälligt rinner på markytan, till exempel från tak, garageuppfarter, parkeringar och andra hårdgjorda ytor. Vatten som inte hinner sjunka ner i marken samlas i brunnar och leds vidare genom ledningar, oftast rakt ut i en sjö eller ett vattendrag i närheten. Ju mer hårdgjord yta en fastighet har, desto mindre vatten sjunker ner naturligt i marken, och desto mer belastas dagvattensystemet istället.
Skillnaden mot spillvatten
Spillvatten är något annat. Det är det förorenade vattnet från toaletter, dusch, diskho och tvättmaskin. Det går till ett reningsverk och renas innan det släpps ut igen. Dagvatten tar däremot sällan den vägen. Det leds i regel förbi reningsverket helt, vilket betyder att föroreningar som tungmetaller och oljerester kan följa med rakt ut i naturen om systemet inte fungerar som det ska.
På många fastigheter ligger dagvatten- och spillvattenledningarna nära varandra, både i marken och inne i byggnaden. Det är en av anledningarna till att de ofta underhålls i samma insats. Blandas de två systemen ihop, till exempel genom att takvatten av misstag kopplas till spillvattenledningen istället för dagvattenledningen, belastas reningsverket i onödan med rent regnvatten som aldrig borde ha behövt renas.
Vem ansvarar för dagvattenledningarna?
Ansvaret för dagvatten delas mellan fastighetsägaren och kommunens VA-huvudman. Var gränsen går är inte alltid självklar, och lagen om allmänna vattentjänster reglerar just den fördelningen.
Fastighetsägarens ansvar
Som fastighetsägare ansvarar du för ledningarna och installationerna på din egen fastighet. Det gäller hela tomten, inte bara själva byggnaden. I praktiken innebär det att du också ansvarar för att hantera det dagvatten som uppstår inom fastighetens gränser, inte bara vattnet som rinner genom rören. Stuprör, dräneringsledningar runt grunden och dagvattenbrunnar på tomten räknas alla in i det ansvaret, även om de sällan tänks på som en del av samma system som avloppet inne i huset.
Var går gränsen mot kommunens nät?
Ligger fastigheten inom kommunens verksamhetsområde för dagvatten går gränsen normalt vid förbindelsepunkten, en bit ut i gatan. Den ligger oftast ungefär en halvmeter utanför tomtgränsen. Allt innanför den punkten är fastighetsägarens ansvar. Ligger fastigheten utanför verksamhetsområdet gäller istället hela fastighetsgränsen.
Tecken på att dagvattensystemet behöver ses över
Ett dagvattensystem som fungerar syns knappast i vardagen, vilket gör det lätt att glömma bort tills något går fel. Till skillnad från spillvattnet inomhus, där ett stopp märks direkt i en toalett eller ett handfat, ligger dagvattnet till stor del dolt under mark och på tomten. Några tecken är ändå värda att hålla koll på:
- Vatten som blir stående på gräsmattan eller uppfarten långt efter ett regn
- Brunnar som gurglar eller tar längre tid än vanligt att tömma sig
- Fuktfläckar eller lukt i källaren efter kraftigt regn
- Synligt eroderad mark runt stuprör och brunnslock
Ett eller flera av dessa tecken betyder inte automatiskt att något är akut fel, men de är en bra anledning att låta någon titta närmare på ledningarna innan problemet växer.
Vad händer om dagvattenledningarna inte underhålls?
Rötter, skräp och sediment byggs upp i ledningarna precis som i andra avloppssystem. Över tid gör det att vattnet får svårare att rinna undan. Konsekvenserna märks sällan direkt, men de är verkliga.
- Sämre reningsgrad vid reningsverken
- Bräddning av orenat avloppsvatten till vattendrag
- I värsta fall källaröversvämning på den egna fastigheten
Problemet syns oftast först i samband med kraftigt regn, när systemet plötsligt får hantera betydligt mer vatten än vanligt. Göteborgs Stad räknar mer än 50 millimeter regn inom en timme som ett skyfall, och är tydlig med att kommunen bara ansvarar för att de allmänna ledningarna klarar normal nederbörd, inte extrema skyfall. Att skydda den egna fastigheten när ett skyfall väl kommer är fastighetsägarens eget ansvar, vilket gör fungerande ledningar på tomten ännu viktigare.
Så håller du dagvattensystemet i skick
Underhållet handlar i grunden om samma sak som för spillvattenledningar. Underhållsspolning av avlopps- och dagvattenledningar rensar bort avlagringar innan de hinner bli ett stopp, och kompletteras vid behov med dokumentation genom filmning för att visa skicket och med renovering av själva ledningen. För villaägare finns motsvarande underhåll genom villaspolning.
Hur ofta bör ledningarna spolas?
Hur ofta beror på typ av fastighet. Flerbostadshus och bostadsrättsföreningar rekommenderas normalt underhållsspolning vart 2–5 år, medan villor och radhus klarar sig längre, vanligtvis 5–10 år mellan varje tillfälle. Fastigheter med stora hårdgjorda ytor eller stora tak samlar upp mer dagvatten och hamnar ofta i den tätare änden av det spannet. Göteborgs spolservice lämnar normalt fem års garanti på huvudstammarnas funktion och två års garanti på kök- och badrumsanslutningar efter en genomförd underhållsspolning.
Oljeavskiljare skyddar dagvattnet från olja
På verksamheter med parkeringsytor, garage eller andra hårdgjorda ytor där olja kan följa med regnvattnet finns ofta krav på en oljeavskiljare innan vattnet når dagvattennätet. Enligt branschstandarden SS-EN 858, som Naturvårdsverket hänvisar till i sin vägledning, ska den tömmas minst en gång per år och besiktigas minst vart femte år för att fylla sin funktion.
Ett dagvattensystem som sköts löpande är billigare att hålla i skick än ett som får stå obevakat tills något går sönder. Ett akut stopp, ofta upptäckt först när vatten redan står där det inte ska, blir nästan alltid dyrare och mer stressigt att åtgärda än en planerad insats. Regelbunden spolning och filmning ger dessutom ett dokumenterat underlag att luta sig mot inför nästa besiktning eller renovering, oavsett om det är kommunen, ett försäkringsbolag eller en ny köpare som efterfrågar det.
Göteborgspolservice kan hjälpa dig!
Vill du veta mer om hur underhållsspolning kan se ut för just din fastighet? Kontakta oss så berättar vi mer om vad som passar er situation.